Man kan faktiskt fira en alldeles utmärkt lucia även i London... Jag, Anna, Anna S, Jenny och Cecilia hade köpt biljetter till luciafirandet i svenska kyrkan och när vi kom dit igår kväll kändes det som att vara hemma i Göteborg igen... Jag lade särskilt märke till hur långa och blonda alla var, framför allt när jag letade efter Anna i folkvimlet - jag är ju van vid att vi två alltid är längst på jobbet, men inte här inte... Jag hade laddat med svenska julsånger från iTunes, men det är alltid något speciellt med ett riktigt luciatåg... Borde tagit med Brian och Pradeep som alltid tjatar om att de vill träffa många svenska tjejer;)
Kvällen fick dock ett något abrupt slut (efter en mycket trevlig tjejsnackskväll på en pub i närheten) när jag fick ett par mystiska SMS och var tvungen att gå hem och ringa runt lite... Det visade sig att mitt kära eye candy uppenbarligen inte hade fattat något i fredags eftersom han hade sagt till Eloiza att jag bara gick hem med Pradeep för att Joe hade nobbat mig. Eloiza berättade för Brian och Brian berättade naturligtvis för Pradeep som inte var vidare imponerad av mig vilket jag förstår mycket väl. Skönt att vi lyckades reda ut saker och ting i alla fall... Tror det var tur att Joe inte var med på Martins leaving drinks igår, nu kan vi nog nöja oss med en lugn och sansad diskussion om detta, med lite tur efter jul eller något... Jag har lärt mig en läxa i alla fall (precis som om det var första gången...) att man ska veta vem man pratar med... Tror i och för sig inte att det är Eloiza som är boven i dramat här, men jag ska nog vara lite försiktig med henne i fortsättningen...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar